Plus på stickan.
8 april 2010
Jag kommer ihåg rädslan när jag satt på dass med graviditetsstickan i handen. Ett stort tydligt + kom fram snabbare än jag hann blinka. Jag tog ju bara testet för skoj skull denna gången, mensen var ju bara 2 dagar sen. Inte mycket mer med de, de brukade den va ibland. Men ack så chockad jag blev. Vad i he*vete skulla jag säga till Henke!? Kommer ihåg att jag ringde till mamma, hon bara sa till mig att ta de lugnt och sätta mig ner och tänka.
Sprang till ungdomsmottagningen, testet kanske visade fel?! Neeeeej, sa hon, här är ett tydligt plus. Inte ofta dem visar fel, jag bara nehe, typ SYND! Fick hem massa broshyrer om abort och grejs. Vågade knappt titta i dem, men jag och Henke gjorde vårt val tillsammans bestämde vi oss för att satsa på familjen nu, istället för om 5-10 år. Jag är ändå bara 19 år, men jag tvekar inte en sekund på att jag kan klara av mammarollen precis likabra som en mer erfaren kvinna.
Så idag sitter jag här, 5,5 månad senare, i vecka 29 med världens livligaste lilla fis i magen, 11 veckor kvar till beräknad förlossning och jag börja bli smått nervös och hysterisk nu, hur i he'vete ska jag klara mig?
Alla säger att det löser sig, jag hoppas dem har rätt. Det hoppas jag verkligen. Snart är vår lillfis här hos oss, längtar ihjäl mig! <3
