Sammanfattning på Liams första halvår:
♥ Liam har fått sina första två tänder, 21/5 resp 31/5.
♥ Liam kan sitta själv och kan sitta relativt stadigt i flera min. Dock trillar han åt sidan emellanåt.
♥ Liam får välling som sista mål när han ska sova. Dock inte välling fullt ut, för ja får blanda i två skopor med ersättning för att han ska dricka de. Envis karl ;)
♥ Liam sover mellan 21-04/05, får mat och somnar om till kl 08/08.30.
♥ Liam äter så gott som all mat från 6 mån, älskar äppeljuice och har fått smaka lite glass.
♥ Skrattar med ljud gör Liam också och det har han gjort sen han va runt 3,5 månad.
♥ Liam har växt massvis sen han föddes, 3735 gram var födelsevikten och nu (16/5) vägde han 9350 gram. Längden när han föddes var 53 cm, nu ligger den på (16/5) 69,5 cm
♥ Liam har fått både sitt 3 månadersvaccin och 5 månadersvaccin.
♥ Liam har varit på sin första "långsemester" som bar av till Nyköping (min farmor), Kolmården och Stockholm. Liam klarade av bilresan på ca: 8 timmar hem helt galant.
♥ Liam älskar att sova hos sin mormor, bortsett från mig så är hon den människan han tycker om mest, ja Henke också förstås.
♥ Liam åker numera sittvagn då han blivit för lång för liggdelen. Han älskar att sitta upp i vagnen och titta på allt som svischar förbi.
Liam har fått sin första tand idag :D STOLT MORSA!!!! <3
Vid 4 månader gör/kan etc Liam:
- Vända sig från mage till rygg.
- Skratta högt och inte bara med ett stort leende.
- Äta mat från sked, dvs smakat puré och gröt.
- Liam är en stabil kille på 8 kg prick och 66 cm.
- Bli lugn av musik.
- Somna själv i sin säng och sova mellan 6-9 timmar i sträck.
- Sträcka fram pannan när mamma säger "får mamma en puss?"
- Gurgla, göra bubblor med munnen, ta höga C toner.
Jaa, mer kommer jag inte på just nu men min lillkille utvecklas massvis nu. Bvc tanten trodde även att Liam snart kommer sitta själv för han är såpass stark i kroppen. Snacka om stolt mamma. Idag är det alltså Liams 4 månaders dag. Kan fortfarande inte förstå vart tiden tar vägen. Det kändes ju som igår han kom. Han var min lilla bebis på 3735 gram som knappt gjorde ljud ifrån sig. Det går inte riktigt att beskriva hur mycket jag älskar honom.
Vi fick en tuff start tillsammans han och jag då jag hamnade i en förlossningsdepression och inte kände mig tillräcklig för honom. Jag var utmattad från topp till tå, amningen gick åt h*vete och jag kände mig bara mer och mer misslyckad. Det gjorde dock inte saken bättre när folk sa till mig att jag inte var värd honom, att jag inte var redo för barn att jag var en dålig mamma för att jag inte mådde bra. Nej, jag var kanske inte redo, men jag har växt in i rollen som mamma nu.
Det är en himla omställning att skaffa barn, det är ingen tvekan om den saken. Oavsett vilka erfarenheter man kommer in med i ett liv med barn så är det ingen som kan veta hur det kommer bli. Ifall barnet får kolik, ifall den sover nätterna igenom redan som nyfödd, ifall amningen funkar eller om man får börja med ersättningen medetsamma.
Jag tycker faktiskt inte man ska döma folk, för hur det kommer vara när man fått barn går inte att förutsäga.
Men så mycket vet jag, Liam är mitt allt. Han är min son, jag älskar honom mer än livet själv. Jag vill ge honom hela min värld, jag vill ge honom allt det bra. Jag vill uppmuntra honom till att göra bra ifrån sig. Skaffa en bra utbildning och ett bra jobb. Jag vill ge honom det bästa världen har att erbjuda. Mitt ett och allt. Nils Liam Alwin ♥
