Snart dags att krypa till sängs.
Ibland dyker minnena av mitt forna jag upp. Livet innan Liam, livet innan Henke. Jag kunde festa till de ganska hårt vissa helger. Bara för att glömma alla bekymmer. Sen träffade jag Henke i februari 2009, blev tillsammans 24 juli samma år, blev gravida i mars 2010 och den 9 december samma år tittade en liten pojke ut.
Det är galet vad livet förändras på bara några år. Hur vi som människor förändras, på både bra och dåliga sätt. Men jag har fått något bra ur allting ändå, oavsett vart världen bär mina vingar vet jag att jag har min son vid min sida. Dag som natt.
Han är verkligen en liten solstråle som kan få vem som helst att brista ut i världens skratt. Jag är inte världens bästa mamma alltid, men jag gör mitt bästa för att få se Liam växa upp och bli den självständiga unge man jag vill att han ska bli. Med framtidsdrömmar. Jag är Liams mamma och det kan ingen ta ifrån mig, aldrig någonsin. Detär underbart att se hans utveckling. Varje dag kommer där något nytt, just nu är det fullt fokus på att gå och resa sig och springa och öppna dörrar. Jag är världens stoltaste mamma till mina fina fina stora lille pojk. Jag älskar dig oändligt Prins Liam ♥
Han kan, han den dära Liam ;)
Stor godnattkram bloggisar ♥
